Depp istället för pepp


Som jag skrev i förra bloggen så går det fort upp och ned i hundvärlden! Idag kändes det som om vi hade valt fel hiss och den gick ned med expressfart till varmare regioner där man inte vill vara.

På förmiddagen var vi på besök på Bagis med Acke vars hälta inte hade blivit nämnvärt bättre de senaste dagarna. Att besöka veterinären med Acke är en dröm, inga ledsamma miner från Acke där inte. efter en stunds väntan fick vi komma in till undersökning. Veterinären kände och klämde och Acke var så duktig, egentligen lite för duktig, det krävdes ganska mycket för att framkalla en smärtreaktion så att orsaken till Acke’s hälta kunde lokaliseras.
Men efter lite kläm o flex av leder så visade han en svag reaktion från höger armbåge vilket var det vi anade, då det är den leden som var aktuell för 5 år sedan också. för att ytterligare bli på det klara om vad som är fel så blev det också röntgen med sedering.

Då detta var avklarat så kom domen, man såg stora förändringar på den högra armbågen jämfört med hur det såg ut för 5 år sedan (pålagringar) medan den vänstra såg ungefär likadan ut. Att göra någon operation med hjälp av atroskopi eller dylikt ansåg veterinär inte vara till någon hjälp. det enda alternativet skulle vara att byta ut hela knäleden.

Nu får Acke ny smärtstillande medicin då han inte verkade tåla Rimadyl  (kräktes efter några dagar) och så får vi se hur det utvecklas.

Några nya bedrifter på sökbanan ligger nog långt borta!

Ha det bäst!

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer

Between heaven and hell!


Det går fort i hundvärlden känns det som ibland. En påskhelg har nu passerat i en rasande fart. Mycke måsten osv. fanns på listan att göra och det mesta har hunnits med även om en del inte riktigt blev av.

Bägge bilarna är nu rustade för sommar, hoppas nu bara att vädergudarna är av samma åsikt!

På påskafton samlades större delen av släkten på Malma för påskmiddag, Kan ni gissa vem som också var där? 🙂
Att se Moa växa upp är en fantastisk känsla som gör att man blir glad! Sånt gör att man känner sig som om man är däruppe!

Om man sedan skall dryfta saker som gör att man känner sig där nere så verkar det som om vi har fått ett riktigt bakslag då det gäller Acke’s hälta (framben). Såg första tecknen i torsdags och trots Rimadyl och korta koppelpromenader blir dit inte bättre, snarare tvärtom. Det blir ett samtal till Bagis imorron för att se vad som är fel och förslag till åtgärd. Känns i hela kroppen då man ser honom halta fram på 3 1/2 ben! Typiskt då man började fundera på tävling i spår och sök samt att en av årets höjdpunkter närmar sig!

Ha det bäst!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Fokus!


Hade gärna velat lägga upp bild på hur Acke’s spår såg ut igår, men vissa saker skall man ju hålla för sig själv! Nåja, ”skryter” man om när det går bra så får man ju ibland bita i det sura äpplet och även berätta om det som inte går lika bra!

Flocken tog lite sovmorgon igår och då vi hade klarat av morgonrutinerna gav vi oss av till nya spårmarker. Mattis utrustades med GPS och med instruktioner om ett ca 700-800m långt spår till Acke, medan husse skulle gå ut ett lika långt spår till Loke.

En viss oro började pirra i husse då han hade gå ut spåret, snabbrastat De Grå samt suttit med bägge på fast bevakning en stund utan att någon mattis dök upp. Men ett mobilsamtal gav vid handen att mattis nu såg bilen och straxt var hon tillbaka. Under liggtiden för spåren hann vi iväg för att köpa mer kulor till grabbarna. finns fördelar med att ha ”Köpghettot” nära ibland.

Väl tillbaka i skogen så var det nu dags för Acke att via vad han kunde! Och visst kunde han! Tog upp spåret, gick 10-15 meter, hittade något att lukta på, fortsatte, hittade lite spillning från vilt som tydligen var delikat, fortsatte en bit hittade en plats där ”rullning medelst hasning” skulle genomföras! Och jag som hade skrutit om hur duktig Acke hade varit senast!

Nåja, med GPS-e kunde vi nog ta oss fram och någorlunda följa spåret, men ibland var vi lika mycket av som på spåret. men vilka markeringar han gjorde! ja, inte pinnarna då men ut i terrängen i vindriktningen! Måste ha varit minst två älgar, en yrvaken björn och kanske ett lodjur därute! 🙂

När vi tillslut kom till den efterlängtade slutpinnen så visade GPS:en 1530 meter!

Sedan var det dags för vår ”Shinkasen”! Snyggt upptag, fram till en rotvälta med tillhörande vattenpöl för dricka-paus men sedan gick han husses spår så fint så! Tydligen lite mycket fokus på spåret och glömde några gånger att man skall plocka pinnar också!

Då mattis och Loke kom till slutet stod GPS:en på 801 meter! Vilket jag tycker var ganska bra gjort av husse utan GPS då han la ut spåret efter mattis instruktioner ovan!

Hundarna fick belöning i skogen och de duktiga ”svanspiloterna” belönades med externbelöning hemkomna till AckeLokeBo med varm smörgås!
Nu skall början av veckan ägnas åt att försöka fånga in grannens elände till svart katt så att den kan följa med mattis till Blåkulla på torsdag. Vi betalar bara för enkelbiljett! (för katten! 🙂 )

Ha det bäst!

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Har hundar vårkänslor?


Som trägen ”blogg-följare” så slogs jag idag av att det kanske är så! På många bloggar berömmer ägarna (nästan skryter) hur duktiga deras hundar är att spåra just nu. Det verkar som om hundarna följer spåret som bilarna på en sån där gammal Scaletric bilbana man hade då man var mycket yngre. Näsan i backen, och sedan bara iväg och klarar alla svårigheter som spårläggaren har försökt åstadkomma. Vi själva hade ju också en sådan upplevelse i söndags.

Mattis har idag varit duktig och spenderat den mesta av dagen med hundträning, nåja lite fika blev det också enligt rapporterna. Först sökträning och sedan hjälpt till med lydnadskommendering och platsliggning till de från sökgänget som skall premiärtävla i helgen. Både årsdebut och debut-debut med sina hundar i den ädla grenen sök. Känner jag dem rätt så är det bara att lämna tillbaka den fina bucklan vi fick i samband med årsmötet. Ett stort lycka till till dem hursomhelst. (B, jag gillar också Schwartzwaldtårta! :-))
Träningspasset avslutades med lydnadspass med bägge De Grå och även här visade det sig vissa ”vårkänslor”, t.o.m Acke kunde tänka sig att lydnadsträna med glädje!

Det kanske skall vara vår året runt? 🙂

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Jag är så lycklig, jag är så lycklig …….


Nej, oroa er inte jag har inte blivit frälst eller liknade trots att det är söndag. Tipset gav inte heller den utdelningen vi väntar på, 54:- gör liksom ingen större skillnad.

Detta har blivit en i det stora hela ”vanlig helg” här i AckeLokeBo, den största skillnaden är väl att ljuset har börjat lysa över både ”onda och goda” och dagarna har blivit längre och man hinner helt enkelt med mer innan någon släcker lampan.

Idag sov hela flocken till 10:30. vi behövde tydligen detta. Skönt med hundar som har ”festblåsa” och inte behöver gå ut okristligt tidigt på morgonen. Efter en skön promenad runt vår badsjö blev det sedan sanering av bägge bilarna här i AckeLokeBo, det visade sig att ”Porschen” var blå och ”Bovvemobilen” faktiskt skulle vara metallicgrå inunder all smuts o lera som fanns utanpå.

Då mattis skulle iväg på ”häxmöte” så kunde De Grå själva bestämma över hur sena eftermiddagen skulle tillbringas och efter att alfa-hanen hade röstat så styrdes den nytvättade Bovvemobilen mot spårskogen. Husse la ut två spår på omkring 750 meter till De Grå och rastade sedan djuren innan det var dags att börja med Acke. Precis då jag hade lastat in Loke kom det en bil med grönklädd tjej och vi började prata och efter ett längre samtal som eventuellt leder till framtida spårläggarbyte var det dags att sätta Acke på spåret. Hade lagt så att det gick att släppa på enligt högre spår men det var lite för svårt för Acke. Men sedan började en ”resa” genom skogen som gjorde att mungiporna på husse befann sig i höjd med öronen mest hela tiden! Djävlar vad det gick! Hög fart, svansen högt, nosen högt och Acke bara utstrålade glädje där han for fram i skogen med husse joggandes efter. Han saktade bara in vid apporterna och vid en pöl där lokomotivet behövde vätskepåfyllning! Ett eller två tappt, men till skillnad från tidigare så kunde jag faktiskt se på honom att han hade tappat spåret.

Sedan var det dags för X2000, vårt riktiga tåg, Loke. Då han hade fått på sig spårselen kunde man faktiskt höra hur han gnydde och lät. Tror faktiskt han gillar detta! Försökte med högre påsläpp här också, men han hittade något annat 1-2 meter innan spåret som skulle undersökas. Men då husse visade på spåret började en resa som sent skall glömmas!
En del säger ju att en Bouvier inte har någon fart, men idag hade skulle jag velat binda fast en sådan belackare i Loke’s spårlina! Här for vi fram i skogen som det japanska snabbtåget Shinkansen!
Husse efter och den här gången räckte det inte med att småjogga! Alla apporter hem utom en, men där markerade Loke en frisbee liknande plast tallrik straxt innan istället. De gånger han tappade så såg man hur han han jobbade för att verkligen få tag i spåret igen. Väl framme vid spårslut så tog vi korvstund och kel. Mungiporna på husse var om möjligt ännu högre än öronen!

Tänk vad kul det kan vara att spåra! När det går så här blir man LYCKLIG!

Igår körde vi tävlingsmässigt sök vid klubben. Loke var inte på topp med mattis. Kanske lite kvarstående från förra helgens händelse? Acke gick toppen ända till sista figgen som var mattis i lådan och på henne skäller man inte! 🙂

Ha en bra vecka!
(En 1/5 del av året har redan gått)

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Nya tag!


Ibland blir man avundsjuk på den delen av den arbetsföra befolkningen som jobbar skift eller redan har jobbat ”klart” och har staten som arbetsgivare som pensionärer. Idag var en sån dag! Mattis och några till ur sökgruppen stämde träff för sökträning i strålande väder. På klubben fanns ännu fler som också skulle träna, känns som det bara är jag som jobbar vanliga tider! 🙂

Bägge De Grå fick varsitt sökpass och Acke hade varit taggad och duktig och skött sig riktigt bra. Loke har eventuellt lite kvarstående från lördagens incident och hade lite svårt att lämna sin älskade mattis!

Då de andra snart skall tävla i lägre klass så provade de även budföring efter sökpasset. Då Loke sprang sköt dom bara på återvägen utan en reaktion från honom! Acke fick springa utan något skott. Bra fart åt bägge hållen även om det fanns en viss dragning mot gräskanten där det antagligen fanns något ”pee-mail” att läsa.

Ikväll så blev det en riktigt skön kvällis häromkring. Då det var ljust då vi gick ut styrde jag färden ut i skogen. Väl där var det någon som ”släckte lampan” och det blev stundtals lite spännande. Men husse åt ju sina morötter som liten så mörkerseendet finns där ändå.

Imorgon är det fortsättning på BTL kursen. Startar 18:30 på Järfälla BK, tror inte att det går att komma så mycket längre från AckeLokeBo och fortfarande vara kvar inom Stockholms distriktet. Kanske Vällingby BK då? Dit skall husse på onsdag får distriktets årsmöte. Det är mycket nu!

Måste bara ”puffa” lite för Sverige’s tuffaste Bouvier! Följ Vega och hennes matte under deras färd runt Sverige på följande länk: http://lina-hallebratt.blogspot.com

Ha det bäst!

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

En helg som alla andra,


skulle man vilja skriva. Den började hursomhelst bra med sedvanlig sökträning på klubben. De grå hade ju inte fått ägna sig åt sökets ädla konst på 2 veckor nu och det mesta satt kvar. Loke hade några riktigt bra sökslag, men stundtals lite problem med fläckarna med i hans tycke ”isglass” som ligger på marken.
Acke visade lite frustration/längtan genom olydnad, skall som aldrig tystnade innan vi kom igång. Man får ju inte låta en massa innan man börjar, men sen då vi kom igång så gick det bra. Vi hade med en ”observatör” igår som sa att ”Acke var grym”. Hussehjärtat slog ett par extra slag när man fick höra något sådant!

Sedan var det dags att bege sig hem mot AckeLokeBo via vår lokala affär där lite gottis inhandlades för trevliglördagskväll. Vi brukar oftast gör så att husse går den sista biten hem med De Grå så att de är rastade innan eftermiddagens vedermödor eller soffhäng kan inledas. Idag skulle det inte bli mycket av varken de ena eller andra.

Vi hade bara kommit omkring 100 meter då vi ser grannen med sina tre hundar där den ena är en hane. Att påstå att hanen och Loke är vänner vore att handskas väldigt ovarsamt med sanningen. Hussen och jag kommunicerar och jag går ut på närliggande åker för att de skall kunna passera. Då vi nästan passerar ur synhåll för dem så ser jag/hör jag hur hanen sliter sig från hussen, stannar ett ögonblick för att sedan komma som en projektil mot oss. Jag skriker och försöker göra mig stor men det hjälper inte mycket.
Ett ögonblick senare ligger jag på den leriga åkern i ett inferno av två Bouvier och den andra hanen. Ser hur i ena ögonblicket hur ett Bouvieröra sitter i munnen på hanen och i andra hur samma tuggar i sidan på en Bouvier. Om sanningen skall fram så var det nog en och annan Bouviermun som tuggade också, men det var liksom inte mitt fokus då.
Efter något som känns som en evighet, så kommer hussen till undsättning och kan ta tag i sin hane, jag har på något konstigt sätt lyckats få tag i halsbandet på hanen. Loke’s svanstipp sitter fast i snöret till flexikopplet som hanen hade med sig in i tumultet. Så att sedan trassla ut dem var inte helt lätt.
En stukad, lerig och biten husse tar sedan med sig De Grå hemåt samtidigt som jag ringer mattis och ber henne möta oss. Jag måste ha sett ut som en av de soldater som stred i Verdun under 1:a världskriget i detta läge.
Närmare inspektion av de Grå visar att Acke på något magiskt sätt har klarat sig medan Loke har någon form av skada vid nosen/örat. Hussen till hanen har vid det här laget anlänt till AckeLokeBo och vi bestämmer att det lika bra att uppsöka Bagis för inspektion av skador.
På Acke hittar de inget medan Loke har ett bitmärke på kinden. Det måste ha varit all Bouvierpäls som har gjort att de klarade sig så bra!
Nu börjar det också bli dags att kolla husse, bitmärken på bägge sidor av högerhanden och svullnad, vänster pekfinger sårigt och svullet samt lättare form av ryggskott.

Igårkväll hittade vi ett märke på Loke’s öra som vi rakade och gjorde rent och i morse även ett rivsår efter tänder på hans ena sida som nu också är rakat/klippt och rengjort.
Husse’s rygg har liksom inte pallat med planerad vedbärning så det blev en lugn dag i soffan här hemma istället idag.

Tidigare i veckan så var mattis ute och provade att spåra med bägge grå, kan ni tänka er de hade inte glömt hur man gör!

Hörs/Husse

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer

Oj!


Man kanske skulle byta rubrik på den här bloggen till ”Bloggen som glömdes bort” istället?

Nåja, det kanske är en funktion av de så kallade sociala medierna där aktiviteten tilltar alltmer? Varje hundhemsida av dignitet hade i början en gästbok där man erhöll kommentarer, sedan kom bloggar liknande denna och sedan Facebook. I vår gästbok är nog det senaste inlägget ungefär 1 år gammalt och här på bloggen haglar ju inte kommentarerna tätt heller, så man vet ju inte om det är någon som läser det man plitar ned här.

Livet i AckeLokeBo rullar hursomhelst på i maklig takt med ordinarie aktiviteter, promenader och liknande. Den här tiden mellan vinter och vår känns lite meningslös och det är stundtals glashalt ute.

I helgen var hundarna inackorderade på ”Pensionat Farsta” så att jag och mattis kunde bevista Bouvierklubbens årsmöte. Kul att 28 medlemmar av klubbens ca 160 medlemmar tycker att det är viktigt att närvara på detta! Husse fick återigen äran att vara mötesordförande och på det stora hela så tycker jag nog att jag lyckades. Nu var det ju inget ”stökigt” möte så uppgiften var kanske inte så svår?

Igår kväll var husse på första kurstillfället för att i slutändan bli auktoriserad tävlingsledare i bruks. Kan väl säga att första tillfället inte var alltför upphetsande, de allmänna bestämmelserna ger inte hussen ”ståpäls” som Gunde skulle ha sagt. Jag hoppas att det blir roligare framöver! Det lustiga i det hela är att om man blir godkänd, så blir man B-tävlingsledare! Man känner sig liksom nedgraderad från början! 🙂

Idag nåddes vi tyvärr av nyheten att en klubbkompis och träningskompis i sökgruppen avled igår efter en kort tids sjukdom. Våra tankar går till till hans familj. Det kommer att kännas tomt och konstigt på lördag att träna sök och veta att L aldrig mer dyker upp för att träna med oss! Många av oss hundägare tror ju att våra hundar vandrar över regnbågsbron till en ny värld där alla hundar har ett underbart liv med bara  ”lattjo-lajbans” och där inget saknas våra hundar. Om detta även gäller oss hundägare, så hoppas jag att L hamnar på samma plats. En plats med bara ”latjo-lajbans”, snälla domare som bara ger 10:or och lyckade sökträningar med fina framslag och tomslag och markeringar!

Med en tår i ögat! /Husse

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer

Självmordsuppdrag!


Lite konstig rubrik, men sann i många delar då det gäller oss här i AckeLokeBo.

Uppdrag 1:
Ta en mycket självständig, ståtlig, ”kan själv” Bouvierhane som under de första kurserna har ”kepsen bak och fram” och försök tävla denna varelse i de ädla bruksgrenarna. Om man sedan också lägger till att ”varelsen” är extremt rymningsbenägen och då får för sig att tävla denna varelse i sök så tycker nog husse att det är att definiera som ett riktigt självmordsuppdrag! Hursomhelst så måste vi göra något rätt, Husse och Acke fick Värmdö Bk’s vandringspris som Bästa Sökhund 2011. Konkurrensen var ju inte så stor då Acke och jag är de ända ekipaget som tävlar för Värmdö BK i den ädla grenen sök, men om någon hade frågat mig för 5 år sedan då jag gick första kursen på BK (för P och B) om jag någonsin skulle tro att vi skulle få något av klubbens vandringspriser så hade svaret varit ”dream on!”. Men nu har vi faktiskt kommit dit och vägen ligger öppen framåt! Vi sitter och smygtittar på tävlingar i lägre så här på vårkanten, vilken klubb vi skall ”drabba” har vi inte bestämt ännu!

Uppdrag 2:
Årsmöte på klubben idag, riktigt roligt då ungefär 20% av klubbens medlemmar kommer på årsmötet! Att medlemmarna sedan valde husse som ordförande ännu ettt år känns kul och jag hoppas att det kommer att fungera bra. Annars blir det ju ett uppdrag enligt rubriken. Men jag hoppas att det går bra med hjälp av klubbens styrelse och engagerade medlemmar som bär klubben framåt!

Annars går livet i AckeLokeBo i en stilla lunk framåt, vi tränar 1-2 gånger i ridhus/vecka samt 1-2 gånger i skogen med ett väldigt trevligt sökgäng där det är högt i tak hela tiden!

Acke har också hunnit med att fylla år! 7 år har Acke nu blivit, tänk vad tiden går fort ibland! Snart är Acke lika gammal som vår första Bouvier Ragge blev, med av allt tråkigt det innebär! Kalas skall man hursomhelst ha om man fyller år! Acke lämnade i onsdags in sin önskelista som var lite enkelspårig, på alla rader stod en önskan om frusen hässkit i olika mängder! Då husse och matte tycker det är väldigt äckligt med hundar som äter dylikt så blev han istället firad med pannkakstårta med leverpastej och ost.

Bägge De Grå försökte tränga bort mattis från köksbänken då hon gjorde dessa skapelser och Acke tyckte att det tog ungefär fjorton evigheter innan husse kom hem och kalaset kunde börja. Acke’s tårta var förövrigt över på ungefär 2 sekunder! Vi såg honom inte tugga en gång! 🙂

Avslutar denna blogg med en härlig bild från förra lördagens sökträning som gjordes i ungefär -15 graders kyla. Loke i full action på ängarna ovanför klubben!

Vi är på gång!

Ha det bäst där ute!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Recept på en bra dag!


Ingen väckarklocka inställd och framförallt inte på någon okristlig tid innan solen har gått upp!

Hör att mattis kommer hem från sin ”saltgruva” och släpper ut De Grå för en snabb pinkrunda följd av frukost. Husse drar täcket lite högre upp över sig. En stund senare slår Husse upp sina ”ljusblå” och ser att solen lyser ute. Varför sabotera en sån fin dag med att ligga kvar i sängen? Kaffe klart i termosbryggaren och DN redan hämtad av mattis! Då husse är uppdaterad om vad som har tilldragit sig i världen så börjar Acke att gny och undrar om jag har glömt honom. Brer ett par smörgåsar och laddar termosen med varm dryck samt slänger ned ett par korvar till De Grå i ryggsäcken. Styr sedan ”Porschen” mot Björnö.

Solen gnistrar och efter en stunds promenad är det dags att skala av ett par lager av kläder på husse.

Med så här fina promenadkompisar kan man inte annat vara en glad!
Frukosten var kanske inte i klass med en normal ”hotellfrukost” men smakade mycket gott där vi satt i solen.

När utsikten från ”bordet” ser ut så här kan det väl inte smaka annat än bra. Det enda som irriterade en aning var de 4 mörka Bouvierögonen som följde varenda tugga som husse inmundigade. Dom måste ha glömt att husse hade gett dem korv ett par sekunder tidigare!

Efter våra ca 7 km runt Björnö blev det en snabb hemfärd och ombyte i Stålis-stil för vidare färd för husse till uppvaktning av brorsbarn. gissa vem som dök upp där! Världens bästa barnbarn!
Kan en dag bli mycket bättre?

Ha det bäst!

 

 

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer